🌟 A/B-test 🌟
A/B-test används för att optimera webbsidor, men kan också appliceras på övrigt digitalt innehåll. Ett A/B-test är ett randomiserat experiment med två förslag som väljs ut och testas mot varandra.
Testen bör utföras på dina riktiga besökare/användare 👩🏻💻 På så sätt undviker du att besökarna agerar annorlunda för att de är medvetna om testet. Exempel på sådant du kan testa: Rubriker på landningssidor, formulär, design och ämnesrader i mailutskick.
🌟 Internet of Things 🌟
Internet of Things förkortas ofta IoT. Det är ett begrepp för vardagliga föremål som vi äger och som är anslutna till internet och till varandra på olika sätt. På så sätt kan prylen samla på sig data och/eller styras genom bluetooth, wifi, eller telefonnätet. Det kan vara hushållsföremål, kläder, bilar eller liknande. På svenska kallas IoT för sakernas internet.
De uppkopplade sakerna kan uppfatta sin omvärld, kommunicera med den och på så sätt bidra till att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster. Om du till exempel har en smart watch så nyttjar du IoT. En nackdel med uppkopplade vardagsprylar är den ökade risken för cyberhot så som att att hackas
🌟 SEO/SEM 🌟
SEO står för ”sökmotorsoptimering”. I digital marknadsföring innebär det att du optimerar en webbsida så att den blir mer trolig att hamna högt upp i sökresultat. Till exempel bland de första träffarna om du Googlar på ett specifikt ord eller en fras.
Detta kan du göra genom att undersöka vilka sökmotorer som är populära, vilka ord som de du vill nå söker på, och sedan använda dessa nyckelord i dina texter på webbsidan. Att använda dem i rubriker, mellanrubriker och i lagom mängd i brödtexten kan då ge en bättre placering i sökresultat.
SEM är ”sökmotorsmarknadsföring”. Alltså att du köper dig en bra placering i sökresultat. Detta kan ske genom budgivning, och den som betalar mest hamnar då högst upp.
..
🌟 Version control 🌟
Version control kallas på svenska för versionshantering.
Det innebär att tidigare versioner av till exempel
program, webbsidor eller källkodsfiler kan återskapas och att alla ändringar kan spåras.
En programmerare eller ett team av utvecklare använder sig oftast av något system för versionshantering.
Med versionshantering är det möjligt att skriva kod var för sig på var sin gren/branch och sedan slå
samman dessa till en fungerande version av webbsida eller program.
Om något går fel kan utvecklarna gå tillbaka till en tidigare fungerande version, samt jämföra de olika
versionerna för att se vad som gick fel. Det finns många olika sätt att använda versionshantering, till
exempel att ha en gren för utveckling, en för test, och en för release (alltså det som går live). Själva
huvudgrenen kallas ofta master eller trunk.
Några olika system för versionshantering är Git och SVN.
🌟 Blockchain 🌟
Blockchain kan på svenska kallas för blockkedja.
En blockchain är en databas som lagras i många kopior.
Den är decentraliserad och varje gång en ändring görs lagras en ny version.
De många kopiorna gör det svårt eller omöjligt att i efterhand manipulera databasens historik.
Varje transaktion (händelse) i databasen lagras genom att ett ”block” läggs till.
Blockchain används ofta i relation till kryptovalutor. Om du till exempel
handlar med ethereum eller bitcoin så lagras information till
databasen varje gång som valuta byter ägare.
Fun fact: Den första distribuerade blockkedjan gick live 2008
och implementerades 2009 av pseudonymen Satoshi Nakamoto,
vars identitet än idag är okänd. Den utgör basen för bitcoin,
vars användare representeras av pseudonymer som är svåra att spåra,
även om deras transaktioner med bitcoin lagras publikt i blockkedjan.
En stor del av vissa länders energianvändning går åt till datorer som skapar och
validerar bitcoinblock, (så kallad bitcoinbrytning), vilket ur klimatsynvinkel är kontroversiellt.
🌟 UI/UIX 🌟
Vad är skillnaden på UI och UX?
UI är en förkortning för ”User Interface”, alltså användargränssnitt och UX står för ”User Experience” alltså användarens upplevelse.
UI och UX är beroende av varandra.
UI kan vara hur en webbsida eller app ser ut. Till exempel knappar, menyer och andra element som utgör ett utseende.
Kort sammanfattat som layout och design.
I UX ligger fokus på interaktionen mellan användaren och produkten/gränssnittet.
Produkten eller webbsidan ska vara lätt att förstå och knappar ska göra det som användaren förväntar sig.
Hela kedjan från start till mål för en användare ska vara smidig. Exempelvis navigation och hur lätt
det är för användaren att beställa en vara när hen använder en app eller webbsida.
Att göra grundliga användarundersökningar är viktigt både för UX och UI designers.
🌟 DevOps 🌟
DevOps är en sammanslagning av orden Development (Utveckling)
och IT Operations (Systemförvaltning).
Det finns mer än ett sätt att definiera DevOps. En bred definition är att ett
företag jobbar för att skapa en kultur och miljö där det går att utveckla, testa och produktionssätta
snabbt och tillförlitligt och på så sätt överbygger
de motsättningar som ibland finns mellan utveckling och förvaltning.
Detta kan uppnås genom en kontinuerlig cykel av planering –
utveckling – testning – paketering – release – konfigurering och monitorering.
Vilket gärna ska automatiseras med hjälp av olika verktyg i den mån det är möjligt.
🌟 API(er) 🌟
API står för Application Program Interface.
Ett API är ett protokoll för hur olika program och appar ska
skicka information mellan sig. Man kan se på det som en budbärare eller tolk som tar ett meddelande
från dig (request) och berättar för det mottagande systemet vad det är du vill göra och skickar tillbaka ett
svar (response).
Allt detta styrs av ett antal regler (dokumentation) som sätts upp för API:et.
Det finns mängder av öpnna API:er som du kan använda dig av när du programmerar egna program
eller appar.
Du kan hitta dem på bland annat http://apikatalogen.se/api
🌟 Rubber duck debugging 🌟
Det är en metod för att felsöka kod.
En programmerare använder en gummianka (eller annat livlöst objekt) och felsöker sin kod
genom att tvinga sig själv att förklara koden, rad för rad, för ankan.
När hen beskrivit vad koden ska göra, och observerat vad den
egentligen gör, uppenbarar sig oftast problemen och hen hittar kanske till och med en lösning!