Kom och nÀtverka med andra DataTjej-medlemmar, plus att fÄ en eller flera utbildningar med Google Digitalakademin. DataTjej och Google Digitalakademin anordnar nu fyra stycken event som handlar om webbanalys, avancerad webbanalys, sökmotoroptimering och sökmotormarknadsföring.
đDessa event kommer att köras den 9 november, 19 november, 26 november och 4 december!
đSĂ DONâT MISS THIS OUT!âđ»
đ A/B-test đ
A/B-test anvÀnds för att optimera webbsidor, men kan ocksÄ appliceras pÄ övrigt digitalt innehÄll. Ett A/B-test Àr ett randomiserat experiment med tvÄ förslag som vÀljs ut och testas mot varandra.
Testen bör utföras pĂ„ dina riktiga besökare/anvĂ€ndare đ©đ»âđ» PĂ„ sĂ„ sĂ€tt undviker du att besökarna agerar annorlunda för att de Ă€r medvetna om testet. Exempel pĂ„ sĂ„dant du kan testa: Rubriker pĂ„ landningssidor, formulĂ€r, design och Ă€mnesrader i mailutskick.
đ Internet of Things đ
Internet of Things förkortas ofta IoT. Det Àr ett begrepp för vardagliga föremÄl som vi Àger och som Àr anslutna till internet och till varandra pÄ olika sÀtt. PÄ sÄ sÀtt kan prylen samla pÄ sig data och/eller styras genom bluetooth, wifi, eller telefonnÀtet. Det kan vara hushÄllsföremÄl, klÀder, bilar eller liknande. PÄ svenska kallas IoT för sakernas internet.
De uppkopplade sakerna kan uppfatta sin omvÀrld, kommunicera med den och pÄ sÄ sÀtt bidra till att skapa smarta, attraktiva och hjÀlpsamma miljöer, varor och tjÀnster. Om du till exempel har en smart watch sÄ nyttjar du IoT. En nackdel med uppkopplade vardagsprylar Àr den ökade risken för cyberhot sÄ som att att hackas
đ SEO/SEM đ
SEO stĂ„r för âsökmotorsoptimeringâ. I digital marknadsföring innebĂ€r det att du optimerar en webbsida sĂ„ att den blir mer trolig att hamna högt upp i sökresultat. Till exempel bland de första trĂ€ffarna om du Googlar pĂ„ ett specifikt ord eller en fras.
Detta kan du göra genom att undersöka vilka sökmotorer som Àr populÀra, vilka ord som de du vill nÄ söker pÄ, och sedan anvÀnda dessa nyckelord i dina texter pÄ webbsidan. Att anvÀnda dem i rubriker, mellanrubriker och i lagom mÀngd i brödtexten kan dÄ ge en bÀttre placering i sökresultat.
SEM Ă€r âsökmotorsmarknadsföringâ. AlltsĂ„ att du köper dig en bra placering i sökresultat. Detta kan ske genom budgivning, och den som betalar mest hamnar dĂ„ högst upp.
..
đ Version control đ
Version control kallas pÄ svenska för versionshantering.
Det innebÀr att tidigare versioner av till exempel
program, webbsidor eller kÀllkodsfiler kan Äterskapas och att alla Àndringar kan spÄras.
En programmerare eller ett team av utvecklare anvÀnder sig oftast av nÄgot system för versionshantering.
Med versionshantering Àr det möjligt att skriva kod var för sig pÄ var sin gren/branch och sedan slÄ
samman dessa till en fungerande version av webbsida eller program.
Om nÄgot gÄr fel kan utvecklarna gÄ tillbaka till en tidigare fungerande version, samt jÀmföra de olika
versionerna för att se vad som gick fel. Det finns mÄnga olika sÀtt att anvÀnda versionshantering, till
exempel att ha en gren för utveckling, en för test, och en för release (alltsÄ det som gÄr live). SjÀlva
huvudgrenen kallas ofta master eller trunk.
NÄgra olika system för versionshantering Àr Git och SVN.
đ Blockchain đ
Blockchain kan pÄ svenska kallas för blockkedja.
En blockchain Àr en databas som lagras i mÄnga kopior.
Den Àr decentraliserad och varje gÄng en Àndring görs lagras en ny version.
De mÄnga kopiorna gör det svÄrt eller omöjligt att i efterhand manipulera databasens historik.
Varje transaktion (hĂ€ndelse) i databasen lagras genom att ett âblockâ lĂ€ggs till.
Blockchain anvÀnds ofta i relation till kryptovalutor. Om du till exempel
handlar med ethereum eller bitcoin sÄ lagras information till
databasen varje gÄng som valuta byter Àgare.
Fun fact: Den första distribuerade blockkedjan gick live 2008
och implementerades 2009 av pseudonymen Satoshi Nakamoto,
vars identitet Àn idag Àr okÀnd. Den utgör basen för bitcoin,
vars anvÀndare representeras av pseudonymer som Àr svÄra att spÄra,
Ă€ven om deras transaktioner med bitcoin lagras publikt i blockkedjan.
En stor del av vissa lÀnders energianvÀndning gÄr Ät till datorer som skapar och
validerar bitcoinblock, (sÄ kallad bitcoinbrytning), vilket ur klimatsynvinkel Àr kontroversiellt.
đ UI/UIX đ
Vad Àr skillnaden pÄ UI och UX?
UI Ă€r en förkortning för âUser Interfaceâ, alltsĂ„ anvĂ€ndargrĂ€nssnitt och UX stĂ„r för âUser Experienceâ alltsĂ„ anvĂ€ndarens upplevelse.
UI och UX Àr beroende av varandra.
UI kan vara hur en webbsida eller app ser ut. Till exempel knappar, menyer och andra element som utgör ett utseende.
Kort sammanfattat som layout och design.
I UX ligger fokus pÄ interaktionen mellan anvÀndaren och produkten/grÀnssnittet.
Produkten eller webbsidan ska vara lÀtt att förstÄ och knappar ska göra det som anvÀndaren förvÀntar sig.
Hela kedjan frÄn start till mÄl för en anvÀndare ska vara smidig. Exempelvis navigation och hur lÀtt
det Àr för anvÀndaren att bestÀlla en vara nÀr hen anvÀnder en app eller webbsida.
Att göra grundliga anvÀndarundersökningar Àr viktigt bÄde för UX och UI designers.
đ DevOps đ
DevOps Àr en sammanslagning av orden Development (Utveckling)
och IT Operations (Systemförvaltning).
Det finns mer Àn ett sÀtt att definiera DevOps. En bred definition Àr att ett
företag jobbar för att skapa en kultur och miljö dÀr det gÄr att utveckla, testa och produktionssÀtta
snabbt och tillförlitligt och pÄ sÄ sÀtt överbygger
de motsÀttningar som ibland finns mellan utveckling och förvaltning.
Detta kan uppnĂ„s genom en kontinuerlig cykel av planering â
utveckling – testning – paketering – release – konfigurering och monitorering.
Vilket gÀrna ska automatiseras med hjÀlp av olika verktyg i den mÄn det Àr möjligt.
đ API(er) đ
API stÄr för Application Program Interface.
Ett API Àr ett protokoll för hur olika program och appar ska
skicka information mellan sig. Man kan se pÄ det som en budbÀrare eller tolk som tar ett meddelande
frÄn dig (request) och berÀttar för det mottagande systemet vad det Àr du vill göra och skickar tillbaka ett
svar (response).
Allt detta styrs av ett antal regler (dokumentation) som sÀtts upp för API:et.
Det finns mÀngder av öpnna API:er som du kan anvÀnda dig av nÀr du programmerar egna program
eller appar.
Du kan hitta dem pÄ bland annat http://apikatalogen.se/api
đ Rubber duck debugging đ
Det Àr en metod för att felsöka kod.
En programmerare anvÀnder en gummianka (eller annat livlöst objekt) och felsöker sin kod
genom att tvinga sig sjÀlv att förklara koden, rad för rad, för ankan.
NÀr hen beskrivit vad koden ska göra, och observerat vad den
egentligen gör, uppenbarar sig oftast problemen och hen hittar kanske till och med en lösning!
